Rooney Mara, känd från den Stieg Larsson-baserade ”The Girl with the Dragon Tattoo”, spelar den bipolära New York-tjejen Emily Taylor vars man Martin (Channing Tatum) precis släppts efter att ha avtjänat ett fyraårigt fängelsestraff. Paret försöker starta om på nytt och hitta tillbaka till sin tidigare lyckliga tillvaro men det visar sig kämpigt för Emily att hålla känslorna i schack. Efter ett försök att skada sig själv ordentligt kommer hon i kontakt med psykiatrikern Jonathan Banks (Jude Law) som skriver ut ett lyckopreparat som ska få henne på fötter igen.
För många är USA känt som landet där det mer är regel än undantag att gå i terapi och knapra livsmotiverande substanser och därför blir just dessa inslag väldigt tydliga, och för tillrättalagda européer kanske också lite främmande och komiska. Dock visar sig pillrena ha opålitligare effekter än vad som förespråkas i den klatschiga tv-reklamen och efter en rätt långdragen skildring av Emilys depression börjar biverkningarna sätta in, precis som handlingen. Plötsligt övergår filmen i en thriller och budskapet blir mer och mer transparent – människor är beredda att göra mycket konstigheter för att tjäna pengar.
Man får strax möta powerkvinnan Victoria Siebert (spelad av Catherine Zeta-Jones), som även hon behandlat Emily, och efter ett brutalt mordfall kokas de olika karaktärerna ihop i en gryta av lögner, maktspel och promotion av olika pillersorter. Regissören Steven Soderbergh har i ett uttalande berättat att han kastar in karriärhandduken och att Side Effects blir hans sista långfilm efter publiksuccéer som exempelvis ”Erin Brockovich”, “Ocean’s Eleven” och tråkiga sci-fidramat “Contagion” .
Soderberghs stil känns väl igen, både på sättet att filma (ofta och gärna från ovan) och på så sätt han aldrig tummar på de snygga detaljerna som man sedan tidigare är bekant med, främst kanske från Ocean’s-triologin. Tyvärr är det den här gången aningen för tvära kast och kanske är det med avsikt som Soderbergh vill förvirra för att sedan ge publiken den där typiska aha-känslan. Vändningarna är hastiga och lustiga, men väl agerade och konstruerade, och hellre ser jag lite för många oväntade twist and turns än en alltför förutsägbar historia.
När man pratar om film kan ett vanligt konstaterande, eller ett milt sätt att såga på, vara genom att säga “se den inte på bio, det är mer en film man ser hemma i soffan en seg söndag”. Det behöver inte nödvändigtvis vara en negativ beskrivning men betyder oftast att en film saknar det lilla extra. Ungefär så blir det dessvärre här - Side Effects har, med sin fina rollista och erkände regissör i spetsen, egentligen god potential men det blir lite mycket att smälta när alla tvister kommer i världens ketchupeffekt. Jag kan inte annat än hålla med mitt biosällskap som så enkelt sammanfattade upplevelsen; “det blir liksom aldrig riktigt bra”.
Side Effects (2013)
- Hade biopremiär: 2013-04-19
- Regissör: Steven Soderbergh
- Skådespelare: Channing Tatum, Jude Law, Catherine Zeta-Jones, David Costabile, Rooney Mara




