Recension: Opeth – Pale Communion

Helt enkelt storartat från Sveriges bästa musikaliska akt.

Sedan 2005 års ”Ghost Reveries” har Opeth haft för vana att släppa ett nytt alster med näst intill exakt tre års mellanrum och således är det på sensommaren 2014 återigen dags för ett album från Sveriges kanske bästa och definitivt mest intressanta band i form av ”Pale Communion”, som är det elfte albumet i ordningen.

Precis som på förra albumet ”Heritage” är det de progressiva elementen som står i fokus med tydligare influenser från 70-talet, även om här också finns en hel del melodiska partier, något man inte direkt är van vid när det gäller Opeth. Dock är det en kostym som klär bandet mycket bra och på många sätt känns helt naturlig.

”Eternal Rains Will Come” inleder och det är ingen tvekan om vilket band man lyssnar till, vilket känns tryggt på något sätt. Redan här kan man säga att tonen sätts för hela albumet. Därefter följer ”Cusp Of Eternity”, som för tankarna till Rainbow, vilken följs av albumets riktigt långa stycke i form av ”Moon Above, Sun Below” som klockar in på nästan elva minuter och är precis sådär härlig som ett långt Opeth-epos skall vara.

Sedan följer två låtar som är under fem minuter, vilket inte precis hör till vanligheterna när det handlar om Opeth. Den avskalade ”Elysian Woes” samt den instrumentala ”Goblin” ligger helt rätt som låt nummer fyra och fem och det känns som en liten andhämtning innan vi ger oss in på de avslutande tre spåren.

”River” andas en hel del 70-tal där den melodiska avslutningen är ett av albumets absoluta höjdpunkter. ”Voice Of Treason” är en klassisk Opeth-dänga. Avslutande och rysligt bra ”Faith In Others” är troligtvis albumets bästa låt, en superb avslutning helt enkelt.

Sammanfattningsvis så lever Opeths elfte studioalster upp till precis alla förväntningar som fanns innan lyssning.  Gillar man intrikata stycken med lite tuggmotstånd är det rena julafton att lyssna till ”Pale Communion” eftersom det är ett album där det händer grejer hela tiden och det är ju som bekant också Opeths styrka.

Ännu en gång har Mikael Åkerfeldt och grabbarna visat att man definitivt är det absolut finaste Sverige har att erbjuda i musikalisk väg. Bli inte förvånade om det här resulterar i en Grammis i vinter.

Guldkorn: ”Cusp Of Eternity”, ”River”, ”Faith In Others”.

Låtlista:
1. Eternal Rains Will Come
2. Cusp Of Eternity
3. Moon Above, Sun Below
4. Elysian Woes
5. Goblin
6. River
7. Voice Of Treason
8. Faith In Others